Ny bildteknik minskar behovet av försöksdjur

Med den kan man studera djurens inre utan att avliva det för att ta ut organ eller vävnader ur kroppen. Man kan också skapa bilder av hur kroppen fungerar och till exempel se blodflöden, på samma sätt som när tekniken används för människor.

— Centrat gör djurstudier för att öka kunskapen om människors sjukdomar.

Studerar hjärnans sjukdomar
Forskaren Deniz Kirik, gör till exempel djurstudier för att utveckla ny MR- teknik. MR-kameran utrustas med så kallad hyperpolarisation, så att en magnetiskt märkt, flytande, molekyl kan injiceras i cellerna för att ge bilder av processer där. Det ökar känsligheten så att även ämnen som finns i låg koncentration kan detekteras, som signalsubstansen dopamin.

Metoden ska så småningom användas för att undersöka hjärnan hos patienter med Parkinsons sjukdom. Vid sjukdomen dör de celler som bildar dopamin, och nervsystemet får svårare att kontrollera kroppens rörelser.
 
— Med tekniken kommer vi att kunna studera dopaminmetabolismen i hjärnan, hur dopamin bildas, lagras och bryts ned, säger Deniz Kirik, som är centrets biträdande chef.
 
Mindre öppning
Utrustningen som används för djurstudier ser ut som den som används för människor, fast den är mindre. Öppningen som objektet skickas in i är anpassad till storleken på det djur som ska undersökas.
 
I en MR-kamera för människa är den 60-70 centimeter. I apparater för små djur bara 20-30 centimeter. Bilderna får högre upplösning om detektorn är nära det föremål som ska studeras.

— Det krävs högre magnetiska fältstyrka det för att få detaljrika bilder av hög kvalitet av så små saker som till exempel en mushjärna och det är tekniskt enklare att skapa i en mindre apparat, säger Freddy Ståhlberg.

Under hösten ska utrustningen kompletteras med en positronemissionstomograf (PET) och en enfotonemissionstomograf (SPECT) som bägge använder radioaktiv strålning för att skapa bilden. Bägge utrustningarna ska kombineras med datortomografi (CT) för att den molekylära och funktionella information som ges ska kunna kombineras med anatomisk information.

Svensk tradition
Liknande utrustning finns på flera medicinska fakulteter i Sverige. Karolinska Institutet och Astra Zeneca satsar till exempel på en positronemissionstomograf för smådjur. Den ska användas i forskningen om Alzheimers sjukdom.
 
Inom veterinärmedicin finns en lång tradition av bilddiagnostik i Sverige. Här inrättades på 1950- talet en av världens första professurer i veterinärmedicinsk radiologi. Idag är bilddiagnostiska kliniken vid Universitetsdjursjukhuset i Uppsala en av de största i Europa.

— Vissa undersökningen gör vi idag på Akademiska sjukhuset i Uppsala, men vi projekterar för ett nytt universitetsdjursjukhus och hoppas då få kompletterande utrustning så att vi kan göra alla undersökningar själva, säger Margareta Uhlhorn som är chefsveterinär och europeisk specialist i veterinärmedicinsk bilddiagnostik.

Text: Siv Engelmark