Magbakterier kan påverka hjärnans utveckling

Detta riskbeteende försvann om de bakteriefria mössen tidigt i livet exponerades för normal magbakterieflora. Däremot kvarstod riskbeteendet om vuxna bakteriefria möss utsattes för magbakterier. Genom att studera genuttrycket hos alla gener i hjärnan hos de aktuella mössen kunde forskarna identifiera gener och signalvägar involverade i lärande, minne och motorisk kontroll.

- De data som vi fått fram på detta sätt talar för att det finns en kritisk period tidigt i livet då de mikroorganismer som finns i mage och tarm påverkar hjärnans utveckling och beteende senare i livet, säger docent Rochellys Diaz Heijtz, studiens försteförfattare.

Sannolikt har det under evolutionens gång blivit så att de mikroorganismer som lever tillsammans med oss (totalt 1,5 kilo) har kommit att integreras i den process som sker i samband med hjärnans utveckling tidigt i livet.

- Det förefaller också som om funktionen hos hjärnans synapser så väl som signalsubstanser som serotonin och dopamin är kopplade till detta samspel med bakteriefloran, säger professor Sven Pettersson som koordinerat studien.

- Men våra studier är genomförda på möss och tillsvidare är det en intressant observation som gäller enbart på möss. Det är för tidigt och uttala sig om huruvida liknande effekter också finns hos människa, tillägger han.

Utöver Sven Pettersson och Rochellys Diaz Heijtz, Karolinska Institutet, har också flera andra forskare medverkat, bland andra professor Hans Forssberg vid Stockholm Brain Institute och Karolinska Institutet samt Dr Martin Hibberd från Genom institutet i Singapore. Arbetet är ett resultat av ett sedan länge pågående samarbete mellan Karolinska Institutet och Singapore.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Foto: Science Photo Library/IBL Bildbyrå