Iinformation om djurförsök i forskningen från svenska universitet och Vetenskapsrådet.
2011-09-14
Forskningsnyheter

Enzym kan bli mål för framtida behandlingar av ALS

Vad som dödar nervcellerna vid ALS är fortfarande okänt. Men i det drabbade området i nervsystemet har forskare hittat förhöjda nivåer av ett enzym, SOD1, som har förlorat sin normala struktur. SOD1 skulle kunna vara del av sjukdomsförloppet och mål för framtida behandlingar.
Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en obotlig, dödlig sjukdom som drabbar 250 svenskar varje år. Vid ALS dör motorneuronen, de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr kroppens muskler. De flesta som drabbas är i 60-årsåldern och de avlider oftast när andningsmusklerna drabbats efter ett par års sjukdom. Det har länge varit känt att ALS kan vara ärftligt, och cirka tio procent av de drabbade har nära anhöriga med sjukdomen. Mutationer i flera olika gener ligger då bakom sjukdomen.

Superoxiddismutas-1, SOD1, är ett litet enzym som bryter ner syreradikaler. Den första genförändringen som hittades hos ALS-patienter var i SOD1. Studier av SOD1 från patienter och transgena möss som uttrycker muterat SOD1 har visat att enzymet förlorar sin struktur och klumpar ihop sig i celler i ryggmärgen. Dessa klumpar uppkommer sent i sjukdomsprocessen och visar att SOD1 som förlorat sin normala struktur är inblandat i ALS.

Koppling till livslängd


Ny forskning från Umeå universitet visar att små, lösliga former av felaktigt SOD1 förekommer från födseln till döden i alla undersökta musmodeller för ALS. De högsta nivåerna finns i ryggmärgen, det organ som är mest drabbat hos mössen. Mängden av det felaktiga SOD1 i ryggmärgen är kopplad till livslängden hos de olika musmodellerna och det tyder på att enzymet kan vara direkt inblandat i sjukdomsprocessen. Det lösliga, felaktiga SOD1-proteinet är ett förstadium till aggregaten som ses i sena stadier av sjukdomen.

Felaktigt SOD1 hittades också för första gången i ryggmärgsvätskan från ALS-patienter. Nivåerna var väldigt låga och inte högre i ALS-patienter än i kontrollpersoner med andra neurologiska sjukdomar. Det skulle dock kunna betyda att felaktigt SOD1 tar sig ut ur celler och kan vara inblandat i sjukdomens spridning från kroppsdel till kroppsdel. I framtiden skulle behandlingar som riktar sig just mot felaktigt veckat SOD1 kunna vara effektivt för att bromsa och kanske stoppa sjukdomen.

Källa: Umeå universitet

Läs mer

Djurförsök.info är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och åtta svenska universitet
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Eva Barkeman, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen