
Barnet på bilden har ingen koppling till texten.
Enzym bakom hjärnskador hos nyfödda
Hjärnskador orsakade av syrebrist i samband med förlossning behandlas vanligen med nedkylning. Men behandlingen hjälper bara en gång av nio. Ny forskning kan öppna för andra sätt att behandla hjärnskador hos nyfödda.
Syrebrist i samband med förlossningen kan leda till obotliga hjärnskador och resultera i livslånga handikapp, till exempel cerebral pares, epilepsi och utvecklingsstörning. Hjärnskadorna, som utvecklas timmar till dagar efter själva syrebristen, behandlas vanligen med kylbehandling vilket visat sig minska risken för bestående men. Ny behandlingsmöjlighet
Tyvärr räddar kylbehandling endast ett barn av nio från att utveckla hjärnskador. Dessutom kan för tidigt födda barn inte kylbehandlas. Ylva Carlsson vid Sahlgrenska akademin har därför försökt hitta en ny behandlingsstrategi, som kan användas i kombination med kylbehandling men också hjälpa de barn där kylbehandling inte får eller kan ges. I fokus står ett enzym som styr delar av den celldöd som sker i samband med hjärnskador. — Vi har kartlagt vilken roll enzymet spelar vid utvecklingen av hjärnskador hos barn som utsätts för syrebrist. Resultaten visar att om enzymet minskar i mängd minskar också hjärnskadans omfattning. Skyddet ökade dessutom ytterligare om kylbehandling användes, säger Ylva Carlsson.
Ålder påverkar
Ylva Carlsson kan i sin forskning också genom en studie på möss visa att mekanismerna vid en hjärnskada är olika beroende på hjärnans ålder: en behandling som kan skydda vuxna individer visade sig istället öka skadan hos nyfödda. — Detta kan innebära att en del läkemedel som utvecklas mot hjärnskador hos vuxna troligen inte kan ges till nyfödda barn. Skräddarsydd behandling, riktad mot olika specifika hjärnskademekanismer, eller kombinationsbehandling till barn kan därför bli aktuellt i framtiden. Men först måste vi närmare granska hur man bäst kan påverka dessa proteiner utan att störa andra viktiga funktioner i den växande hjärnan, säger Ylva Carlsson.
Källa: Göteborgs universitet
Bild: iStockphoto