Nyttoetik
"Vid prövningen av ett ärende skall nämnden väga försökets betydelse mot lidandet för djuret."
Djurskyddslagen
Nyttoetiken, eller utilitarismen som den också kallas, utgår från principen att vi ska handla på ett sätt så att det sammanlagda välbefinnandet hos alla kännande varelser blir så stort som möjligt. Det kan låta självklart, men är inte lika enkelt i praktiken.
Till skillnad från rättighetsetikerna talar inte nyttoetikerna om några absoluta rättigheter för individen. Om nyttan för flertalet är tillräckligt stor kan en individ eller en minoritets möjligheter till välbehag inskränkas. En nyttoetiker talar därför inte bara om rätt och fel utan också om vad som är bättre eller sämre. Om man kan ge tusentals individer ett bättre liv genom att utsätta ett mindre antal individer för obehag kan det vara befogat. Men en handling är endast moraliskt acceptabel om det inte finns någon annan handling som kan leda till en större summa av välbefinnande.
Nyttoetiska resonemang är vanliga i debatten om djurförsök. I den ena vågskålen ligger det sammanlagda välbehag som försöken kan leda till medan i den andra ligger det sammanlagda obehag som djuren utsätts för. Vid etiska prövningar av djurförsök är det därför ofta nyttoetiska argument som används.
Till skillnad från rättighetsetikerna talar inte nyttoetikerna om några absoluta rättigheter för individen. Om nyttan för flertalet är tillräckligt stor kan en individ eller en minoritets möjligheter till välbehag inskränkas. En nyttoetiker talar därför inte bara om rätt och fel utan också om vad som är bättre eller sämre. Om man kan ge tusentals individer ett bättre liv genom att utsätta ett mindre antal individer för obehag kan det vara befogat. Men en handling är endast moraliskt acceptabel om det inte finns någon annan handling som kan leda till en större summa av välbefinnande.
Nyttoetiska resonemang är vanliga i debatten om djurförsök. I den ena vågskålen ligger det sammanlagda välbehag som försöken kan leda till medan i den andra ligger det sammanlagda obehag som djuren utsätts för. Vid etiska prövningar av djurförsök är det därför ofta nyttoetiska argument som används.
Text: Karl-Johan Börjesson
Djurförsök.info är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och åtta svenska universitet
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Eva Barkeman, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Eva Barkeman, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen
