Iinformation om djurförsök i forskningen från svenska universitet och Vetenskapsrådet.

Konstgjord magtarmkanal kan ersätta hundar

Konstgjord magtarmkanal. Klicka för förstoring. Foto: AstraZeneca.

Klicka för förstoring. 1: magsäck. 2: tolvfingertarm. 3: övre del av tunntarm. 4: nedre del av tunntarm. 5, 6: filtering i tunntarm. 7: substansen rinner ut.

Läkemedelsföretaget AstraZeneca testar nu läkemedel i en konstgjord magtarmkanal. Utrustningen, som står i laboratoriet i engelska Alderley Park, minskar antalet hundar i vissa försök med fyrtio procent.
Vi får samma vetenskapliga kvalitet, men kan dra ner på användningen av djur, säger chefsveterinär Krister Martin.
Läkemedelsföretaget AstraZenecas nya provrörssystem, en så kallad in vitro-modell, simulerar vad som händer med en läkemedelssubstans när den passerar magtarmkanalen.

Provrör ersätter hundar


Metoden ersätter cirka fyrtio procent av det antal hundar som annars används i en tidig fas i utvecklingen av ett nytt läkemedel.

För att ett läkemedel ska vara praktiskt användbart, bör det vara i tablettform. Cirka nittio procent av alla läkemedel idag tas som tablett. Ett av de grundläggande kraven är därför att läkemedlet ska kunna tas upp av kroppen och inte brytas ner när det passerar mag-tarmkanalen.

– Den här tekniken förenklar en del i forskningsprocessen. Djurförsöken kostar mycket och vår strävan är att byta ut djurförsök mot djurfria metoder där det går, säger Krister Martin, chefsveterinär på AstraZeneca.

Viktigt att sortera bort substanser


– Men framförallt handlar det om att på ett tidigt stadium kunna sortera bort de substanser som vi ser inte kommer att fungera därför att de inte tas upp i magtarmkanalen. Att fortsätta med en sådan substans är ju bortkastad tid, bortkastade pengar och ett onödigt utnyttjande av djur, säger Krister Martin.

Hur substansen klarar sig genom magtarmkanalen


Provrörsmodellen visar vad som händer med en läkemedelssubstans när den passerat magsäcken, tolvfinger- och tunntarmen och nått tjocktarmen.

I den konstgjorda processen återskapas till exempel surhetsgraden i magsäcken, påverkan av nedbrytande enzymer, temperatur, tarmrörelser, och transporten genom magslemhinnan.

Tester gav samma svar som från djur


– Det viktigaste är att vi har lyckats simulera vad som händer över membranen i slemhinnorna, säger Tobias Olsson, ansvarig för extern djurförsöksinformation på AstraZeneca.

– Vi ser hur läkemedlet passerar tarmväggen och kan sedan mäta vilken koncentration vi skulle fått i blodet. Testerna visar att vi får samma svar från den här datorstyrda metoden som om vi använt ett levande djur.

– Systemet har testats under ett år och har fungerat på läkemedel mot till exempel cancer, inflammationer och hjärt-kärlsjukdomar. Vi kommer nu fortsättningsvis att använda oss av denna metod.

Fler fördelar efter hand


Det artificiella mag-tarmsystemet, kallat TIM –1, har utvecklats av det holländska forskningsinstitutet TNO. I dagsläget innebär metoden inte någon tids- eller kostnadsbesparing. Men med en ökad användning och vana kan systemet kanske få sådana fördelar i framtiden, tror Tobias Olsson.

Text: Birgit Andersson

Senast uppdaterad: 2009-06-17

Visste du att...

... 2 496 hundar användes i forskning i Sverige under 2006. Totalt användes 758 213 djur, de allra flesta var fiskar, möss och råttor. Läs mer om vilka djur som används i forskningen och hur många djur som används.

Läs mer

Djurförsök.info är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och åtta svenska universitet
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Eva Barkeman, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen